Slang med halka

KorvgubbeKorven är för många ett snabbt mellanmål, något att stoppa i magen mellan två möten. För andra är en slang med halka på väg hem efter en kul kväll på stan ett måste.

 

Korven följer människan genom kulturhistorien. Det var ett enkelt sätt att förvara köttet efter slakten av ett djur, att rensa tarmarna och stoppa tillbaka det man inte kunde äta upp för stunden. Varje by hade sina speciella korvsorter och kryddblandningar. En och annan blev kanske känd utanför närområdet men några direkta varumärken fanns inte. Det är först på 1800-talet som storskaligheten tar form i Sverige.

Charkuteristen blir bondens ombud hos kunderna i stan. I ungefär etthundra år så är han en av de viktigaste männen, han med det blodiga förklädet. Sedan slog industrialiseringen till.

Många kommer ihåg den goda tidens korvgubbe. Han med låda på magen. Han försvann på 1950-talet då hälsoskäl gjorde gällande att detta sätt att servera mat inte gick för sig.

Det stod en varmkorvgubbe ner’ vid Fyris torg,
han måla’ korvarna svarta för han hade sorg.
Han hade låda på magen,
det gillas inte av lagen.
Det fick han inte ha,
nej, det var inte bra
att ha en låda på magen.

Istället tog korvkioskerna vid och dessa var små lådor av trä som kunde stå nästan precis var som helst. Så fick det inte heller vara sa man på 1960-talet och sa att av hälsoskäl så skall det i kioskerna finnas rinnande vatten och toalett. Med ombyggnationen så blev det istället gatukök och hamburgare, köttbullar och allehanda annan mat gjorde sitt intåg. Korven blev sekundär.

Men visst är det väl bra gott ändå? En slang med halka, en raggarballe med svängdörr eller en slapp i papp…

Tack korvhuset.com för bild och information.

Stadsmissionens Kyrka

St Paulskyrkan_EgendomsmäklarnaSt Paulskyrkan har legat ute till försäljning sedan slutet av januari och många trodde att denna kyrka skulle bli nattklubb. Icke. Stadsmissionen står istället som köpare.

 

St Paulskyrkan är en av Sveriges äldsta metodistkyrkor och invigdes 1876. Stadsmissionens direktör Marika Markovits säger i ett pressmeddelande att hon hoppas att kyrkan nu blir en betydande samlingsplats för människor från olika samhällsarenor. Förhoppningen är att det ska bli en mötesplats för hjälpsökande, givande och allmänhet.

Församlingen ville ha 25 miljoner men än är priset inte känt. Den lite större Trefaldighetskyrkan på Östermalm gick för 52 miljoner till Jonas Åkerlund. Ingick i köpet av St Paulskyrkan gjorde, förutom lokalen, även orgel, kyrkbänkar och åtta parkeringsplatser. I en stad som Stockholm och med ett så centralt läge som Mariatorget så är de sistnämnda värda en rejäl slant i sig.

Också Elimkyrkan såldes härom året. Försäljningen av den kyrkan blev än mer omskriven då köparen var Zlatan. Elimkyrkan byggdes också den på 1800-talet och kommer efter köpet om 43 miljoner kronor att förvandlas till ett townhouse.

Den 24 juli 1842 invigdes Skeppsholmskyrkan. Eller Karl Johans kyrka som den egentligen hette. Den 5 december 2001 avsakraliserades den och den har nu förvandlats till ett internationellt kör- och kulturcentrum under namn Eric Ericsonhallen.

Varför säljs kyrkorna ut? Går svenskar inte i kyrkan? Kan samfunden inte locka medlemmar? Har vi slutat att vara troende?

Ser vi till Svenska kyrkan så har den en negativ generationsväxling och medlemsantalet minskar men andra trossamfund går i motsatt riktning; t.ex. Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Pingstkyrkan och Evangeliska frikyrkan ökar sina medlemsantal. Låt oss hoppas att de flesta av våra kyrkor får fortsätta att vara just kyrkor. Vi besöker dem inte ofta men visst hör de till vår stadsbild? De är en del av vår historia, vår kultur och vår samtid. Upp till kamp – låt oss besöka kyrkorna oftare.

Bilden är lånad av Egendomsmäklarna.

 

Ett tulpanälskande folk

Spring_Stockholm_KungstradgardenVarje år så odlas det 150 miljoner tulpaner i Sverige. 150 miljoner! Svenskarna är verkligen ett tulpanälskande folk och en dag som denna, när solen skiner så härligt, så lockar det i alla fall oss till köp när vi går förbi blomsterhandeln med blommor av alla de slag och färger.

 

Den 15 januari så är det Tulpanens Dag. I år så firade denna dag 25 år. Firade du? Vi hade helt missat denna bemärkelsedag. Tulpanens historia sträcker sig dock mycket längre tillbaka i tiden än 25 år…

Det finns förteckningar om tulpanodling i Mellanösterns bergsområde redan på 1000-talet och först på 1500-talet så når tulpanerna Europa. På 1600-talet så blomstrade tulpanhandeln och mest populära var de polkagrisrandiga. Priserna steg explosionsartat mellan åren 1610 och 1637 och ett exempel på det är sorten “Semper Augustus” som då betingade ett pris på 120.000 kronor! Svårt att föreställa sig hur mycket det var på den tiden men som jämförelse så kostade ett stenhus vid en kanal i Amsterdam samtidigt runt 40.000 kronor. Hus eller tulpan – det är frågan.

Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst men den första dokumenterade tulpanodlingen fanns i Olof Rudbecks botaniska trädgård i Uppsala.

Tulpanen kommer ursprungligen från Iran, Afghanistan och Kazakstan. När nomaderna tog lökarna till Turkiet så mötte de sultaner som bar en tulpan på sin turban och då turban på persiska heter tulipan så var namnet klart. Tulpan.

Är du som vi ett fan av husmorstips? Sådana finns också gällande tulpaner. Så klart. Några tips:
* Då du köper dem ska de vara spänstiga, lite frasiga och ha en knopp som inte är helt grön (du ska kunna se blommans färg).
* Ta bort all frukt i närheten av tulpanerna. Frukt utsöndrar etylengas vilket inte är bra för blomman.
* Tulpanen ÄLSKAR kallt vatten så byt ofta. När blommorna slagit ut kan du lägga i några isbitar då och då.
* Ha i lite potatismjöl i vattnet. Det ger tulpanerna stärkelse och de står bättre.

 

Passionerat förälskad i sten och marmor

JärnpojkenÄr du lika nördigt passionerat förälskad i Stockholm som vi? Läser du allt som du kommer över i dagspressen, från de kortaste essäer till längsta reportagen?

Vi har som tradition att varje vecka tävla i DNs Stockholmstest. Det är lite olika vem som vinner och inte har vi alla rätt varje vecka heller. Tvärtom. Ibland är det riktigt svårt och inte alls i ett ämne som vi känner oss hemma i. Men det är bara en sporre! Att bara få ett rätt av fem (eller hemska tanke – noll!) visar ju på ett ämne som vi måste lära oss mer om!

Denna vecka så handlar DNs Stockholmstest om Stockholmskonst. Ett favoritämne! Temat denna gång var statyer och sådana finns det ju gott om i vår vackra stad. Alla har vi våra favoriter. De utländska besökarna tittar gärna förbi hos Järnpojken. Eller Lilla Pojken Som Tittar På Månen som han officiellt heter. En doldis för många men för den som vill besöka honom så finns han på Bollhustäppan.

En favorit är Systrarna på Mosebacke Torg. Förvisso en skulptur men det är ju typ som en staty. Är det storleken som avgör om det är det ena eller det andra? Ingen aning men vacker är den. Historien bakom Systrarna gör den än vackrare och då Mosebacke Torg är värt ett besök i sig så finns det ingen ursäkt om du inte redan tittat in de magiska flickorna.

Ibland så får konsten byta plats. Så hände med “Humor” som är skapad av Karl Göte Bejemark. Den återfanns fram till 2010 på Nybroplan men på grund av spårvagnsläggning hittas den nu vid Slussen. Gatuarbetaren som tittar upp ur manhålsluckan hyllar Hasse Alfredson. Söt tycker vi.

Det finns många som erbjuder skulpturvandring i och runt Stockholm, bland andra ABF och Stadsmuseet. Upptäck nytt, förstå vad det är du ser, återupplev minnen!

Fotot är från förra sommaren då vi en lunchrast tittade på de mängder av utländska besökare som i sin tur tittade på Järnpojken. Kö minsann! 

 

 

 

Stockholmskortet – passa på!

UNESCO StockholmStockholmskortet läggs ner. 2016 går en 30-årig trotjänare i graven om inte ett under sker.

Läs mer

April, april

OLYMPUS DIGITAL CAMERANamnet april kommer av latinets aprîlis, av aperire, öppna. Sannolikt härstammar detta från att jorden öppnar sig när växterna börjar att gro och i Sverige kallades månaden förr för gräsmånad eller grödemånad.

Läs mer

Nu är det påsk igen

PaskpaSkansenVi vet. Vi har skrivit om påsk förut. Vi kommer att skriva om påsk igen nästa år. Eller kanske redan i år. Det är bara för att vi tycker så mycket om denna vårliga högtid.

Läs mer

De blonda svenskarna

Gustav Vasa_NordiskamuseetSvenskarna är blonda och blåögda. Eller? Är det en myt?

Läs mer

Trädgårdslusta

_JB_8993Det många lockas av då de bosätter sig i hus är en egen liten täppa, en trädgård. En mindre med plats för kaninburen eller en större där åkgräsklippare är ett måste.

Läs mer

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

stockholm_vatten_toppIgår var det Internationella Vattendagen, en dag som instiftades av FN och som antogs formellt i Rio de Janeiro 1992. Världsvattendagen sätter fokus på betydelsen av färskvatten och ska verka för att vi hanterar färskt vatten på ett hållbart sätt.

Läs mer